Liamstorps Just A Dreamer
Utsiktens Cheer Up - Liamstorps Dancing Glory - Utsiktens Fossil Fuel
Född: Okänt datum
Död: 22 juni 2011, 12 år gammal
Född: Okänt datum
Död: 22 juni 2011, 12 år gammal
Dreamy var en av de första hästarna som kom till mig på Idyllen och därför kommer han alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Han var inte gammal då han kom till mig, endast 3 år gammal och hingst. Efter en exteriörbedömning som inte gav de resultaten vi hoppades på så beslutade vi oss dock att kastrera honom då han var ganska jobbig att ha och göra med när ston var i närheten, men så fort vi kastrerade honom så tycktes han lugna ner sig med ens. Han blev mer medgörlig och vi vågade till och med låta ungarna släppa ut honom!
Inridningen var en ganska odramatisk process. Problemet var dock att om man lämnade honom så som en sekund själv med tränset eller sadel så lyckades han alltid på något underligt sätt få av sig sakerna, så det gällde att sätta på dem direkt innan man gav sig ut. Samma sak var det i hagen. Det var ingen idé att låta grimman vara kvar på, för han fick ändå av sig den, så han fick gå naken helt enkelt. Täcke gick inte heller. Visserligen lyckades han aldrig få av sig täcket, men han bet bara på det och verkade allmänt olustig vid tanken så det var det bästa, och han mådde ju inte dåligt av det på något sätt heller.
Dreamy var en lat liten ponny som inte tyckte om dressyr. Det gjorde honom bara ännu mer slö, men så fort hinder fanns på banan så vaknade han till liv! Eller om man hade en liten galopptävling i skogen, då blev det genast fart i benen. Han blev faktiskt utbildad i ponnygalopp, men gjorde inte särskilt många starter då det inte ville sig då han väl kom dit.
I andra discipliner gick det desto bättre och han lyckades faktiskt avancera ordentligt. Han gick lätt A dressyr och medelsvår hoppning och fältävlan med mycket placeringar, strax över hundra! De flesta meriterna står jag faktiskt inte själv för, utan det gör Hanover som tävlade honom mycket aktivt under en period då jag hade honom där för utbildning. Tack för det!
När Dreamy kom tillbaka var han i toppform och jag var beredd att ge mig ut på tävlingsbanan igen efter lite vila. Han fick gå ut på sommarbete. Trots invänjning av gräset så blev det för mycket för honom då han väl kom ut på betet vilket framkallade fång hos honom. Vi gjorde det bästa vi kunde med sjukdomen och ibland verkade han symptomfri, men han var sig inte lik så kvällen den 22 juni fick han somna in.
Vila i frid, Dreamy. Det blir sig aldrig likt utan dig!
Inridningen var en ganska odramatisk process. Problemet var dock att om man lämnade honom så som en sekund själv med tränset eller sadel så lyckades han alltid på något underligt sätt få av sig sakerna, så det gällde att sätta på dem direkt innan man gav sig ut. Samma sak var det i hagen. Det var ingen idé att låta grimman vara kvar på, för han fick ändå av sig den, så han fick gå naken helt enkelt. Täcke gick inte heller. Visserligen lyckades han aldrig få av sig täcket, men han bet bara på det och verkade allmänt olustig vid tanken så det var det bästa, och han mådde ju inte dåligt av det på något sätt heller.
Dreamy var en lat liten ponny som inte tyckte om dressyr. Det gjorde honom bara ännu mer slö, men så fort hinder fanns på banan så vaknade han till liv! Eller om man hade en liten galopptävling i skogen, då blev det genast fart i benen. Han blev faktiskt utbildad i ponnygalopp, men gjorde inte särskilt många starter då det inte ville sig då han väl kom dit.
I andra discipliner gick det desto bättre och han lyckades faktiskt avancera ordentligt. Han gick lätt A dressyr och medelsvår hoppning och fältävlan med mycket placeringar, strax över hundra! De flesta meriterna står jag faktiskt inte själv för, utan det gör Hanover som tävlade honom mycket aktivt under en period då jag hade honom där för utbildning. Tack för det!
När Dreamy kom tillbaka var han i toppform och jag var beredd att ge mig ut på tävlingsbanan igen efter lite vila. Han fick gå ut på sommarbete. Trots invänjning av gräset så blev det för mycket för honom då han väl kom ut på betet vilket framkallade fång hos honom. Vi gjorde det bästa vi kunde med sjukdomen och ibland verkade han symptomfri, men han var sig inte lik så kvällen den 22 juni fick han somna in.
Vila i frid, Dreamy. Det blir sig aldrig likt utan dig!